CLA Sweden AB

Vi tar rollen som idébärare och projektkoordinator

  • Email
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Phone
  • Twitter
  • Hem
  • Om ConceptLiving
    • Livsstilsboende
    • Tjänster
    • Utbildning
  • Projekt
    • Projekt
  • Aktuellt
  • Publikationer
  • Kontakta oss
    • Integritetspolicy
  • Blogg
    • Gunnar Hedlund
    • Petter Ahlström
    • Pontus Bilén
    • Sven Erik Peterson
You are here: Home / Archives for Blogg

Lavinartad ökning av 80-plussare – nu behövs fler äldreboenden

Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026. Men trots ett skriande behov är byggtakten betydligt lägre än så, skriver Jöran Rubensson, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre.

Källa: GP.se >>

Att det inte byggs fler äldreboenden i Sverige är oroväckande. De senaste uppgifterna från Boverket visar bland annat att 127 av landets 290 kommuner har brist på särskilda boendeformer för äldre som behöver särskilt stöd. Det är en ökning med elva kommuner från förra året. Minskningen av antalet kommuner med trygghetsbostäder fortsätter också, från 179 till 168. Utvecklingen pekar mot att ansvaret för de äldres boende allt mer läggs på dem själva. Trots att kommunernas bostadsförsörjningsansvar är långtgående, särskilt för äldre.

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna. Tidigare var situationen bättre i mindre kommuner, men under senare år har bristen även spridit sig till dessa kommuner. Ett tydligt tecken är de långa köerna och väntetiderna för att få flytta in på ett särskilt boende. Enligt Socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende få en bostad inom tre månader men många kommuner bryter mot tidsgränsen utan kännbara sanktioner. I 35 kommuner är den genomsnittliga väntetiden över tre månader och genomsnittet för alla kommuner är 57 dagar, enligt Socialstyrelsen.

Äldre över 80 ökar lavinartat

2020 fyller den första årskullen i rekordgenerationen 80 år. Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat, från dagens cirka 530 000 till närmare 800 000 personer. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026, enligt Finansdepartementet. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, planerar kommunerna att endast bygga 124 äldreboenden mellan åren 2019 och 2022. I förhållande till antalet invånare är dock det förväntade tillskottet på äldreboenden störst i Storgöteborg. Men byggtakten i landet som helhet måste öka, i synnerhet om man också tar hänsyn till behovet att ersätta äldreboenden som håller dålig standard.

Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026.

Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen passar den så kallade kvarboendeprincipen som hand i handske för våra politiker. Den innebär att vi ska bo kvar hemma så länge som möjligt upp i åren och när det inte längre är möjligt, kan plats erbjudas på ett äldreboende. Majoriteten äldre vill bo kvar i sina hem men bara så länge som hälsan är god och man inte känner sig isolerad och otrygg. Samtidigt är Sverige fullt av äldre som bor i miljonprogrammets trevåningshus utan hiss. Ju sämre de klarar sig på tredje våningen desto mer hemtjänst behöver de. Och ju mindre hemtjänsten hinner med desto mer belastas de anhöriga. Konsekvenserna tvingas cirka 140 000 anhöriga ta genom att gå ned i arbetstid för att orka. Eller bli sjukskrivna för att de inte orkar.

Marknaden måste anpassas

Kvarboendeprincipen har skapat en falsk bild av att önskemål och behov av äldreboenden minskat så därför har drygt 30 000 platser kunnat avvecklas de senaste 20 åren. Trots att befolkningen åldras och behoven ökar. Och skälet är att hemtjänst är betydligt billigare än att erbjuda ett äldreboende. Följden blir att seniorbostäder i kombination med hemtjänst och hemsjukvård blir alternativet för många äldre framöver.

Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar uselt vilket inte minst drabbar landets äldre. Om de kunde erbjudas ett mer attraktivt och anpassat utbud av boendeformer, skulle det förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Den enskilt viktigaste faktorn som får äldre att vilja flytta är om man blir ensamstående. Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Så – varför ser vi så få innovativa bostadsprojekt som skulle passa den äldre målgruppen, exempelvis generationsboende i en tid när också tiotusentals studentbostäder saknas? Eller varför måste det institutionella, kollektiva och rätvinkliga så totalt prägla miljön i våra äldreboenden när de i stället borde utvecklas med hänsyn till de boendes behov och önskemål.

Behovet av en ny bostadsförsörjningsstrategi är uppenbar. Hela frågan om bostäder för äldre kräver ett omtag, en nationell handlingsplan.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Källa: GP.se >>

Dags att börja bygga för framtiden, jag vill flytta hemifrån snart

Statistiken är tydlig; inom 15-20 år kommer det att saknas flera hundra tusen bostäder för seniorer i form av 55+ lägenheter till servicehem och sjukhem. Var skall alla äldre ta vägen om det blir för dyrt att vårdas eller bo kvar i hemmen med personal, matlagning och mänsklig omtanke? Många seniorer vill bo kvar i sin bostad när de blir äldre men om de blir sjuka önskar de att de flyttade till annat boende mycket tidigare.

skl_varskalldebo_2015Kan staten och kommuner garantera att vi alla får plats när behovet uppstår eller är det som i skolan att tyvärr det är lite kö nu så … Alternativen finns men bara för dem som har råd och planerar i tid eller har tur. Tur, smaka på ordet! Vill jag förlita mig på att ha tur i detta scenario. Är det så orättvist att kunna betala för ett seniorboende kan man undra. Om privata initiativ bygger boende för seniorer där individen uppmärksammas, kan umgås med andra på ett otvunget sätt, använda olika nivåer av service eller vård och njuta av en lunch eller middag om man vill, skulle inte du vilja bo där?

Jag har hört en historia där en äldre dam åker på kryssning i Västindien med helpension istället för att betala samma summa för att bo på ett sjukhem utan omsorg och trist mat hemma. Vad i den historien gör att jag inte ser med glädje på att bli äldre. Jag vill bo i Göteborg med min familj på besöksavstånd, även om jag i princip inte har något emot en kryssning i Västindien, men att bo på en kryssare permanent? Nej tack, jag är ju ändå återhållsam svensk. Jag vill bo där mina vänner är och ha en fast punkt i mitt liv. Åka på kryssningssemester däremot om jag orkar som senior, är bara ett plus.

Är det så fel att privata byggare och entreprenörer skulle kunna avlasta trycket på seniorboende så att kommuner skulle kunna fokusera sina resurser på dem som verkligen behöver, det även om alla har rätt till sin vård och sitt boende. Om det finns alternativ på marknaden där du själv bestämmer servicegrad oavsett om det är kommunen eller privata aktörer som utför den, skulle du vilja bo där? Skall vi kunna bygga seniorboenden får vi sätta fart, jag blir bara äldre för varje dag som går.

Pontus-Bilén-W1

Pontus Bilén
Webbredaktör

Svenska kyrkan och äldreomsorgen

Vare sig man är djupt troende eller inte, finns insikten att kyrkan och dess värderingar har lagt grunden till och format vårt samhälle till vad det är i dag. Det är framför allt de etiska regler som kyrkan står för och som finns i de tio budorden. Det är det bäst förankrade ”policydokument” man kan finna. Under mycket lång tid, i vårt land ca 1000 år, har man målmedvetet arbetat med dessa förhållningsregler som rättesnöre. De har blivit grunden för våra värderingar och lagstiftning. Ingen annan organisation har den historiska bakgrunden och genomslagskraften. Kyrkans väsen och värderingar går igen i allt och formar vårt liv och vardag.

Kyrkan riskerar att föra en tynande tillvaro och att den plattform av trovärdighet och värderingar, som under mer än 1000 år byggts upp, raseras. Kyrkan måste kliva ut ur sin isolerade tillvaro, aktivt delta i samhällslivet och visa den predikade människokärleken på ett mer handgripligt sätt. Vill man få stöd och engagemang från medborgarna, måste man inse att det är dags att också ställa upp på människornas sida. Det måste finnas synliga och handfasta bevis för att kyrkan har ett djupt och genuint intresse för människorna i deras vardag. Behovet är stort.

Under århundraden har man haft en ledande ställning inom sjukvård och undervisning, men man tycks ha abdikerat ifrån de flesta områden som gäller samhällstjänster.

En relevant fråga är varför inte kyrkan har intresserat sig för äldreomsorgen. Inom äldrevården skulle man kunna stå för en välbehövlig motvikt till marknadskrafterna. För de flesta har turbulensen och kvalitetsfrågorna kring äldrevården väckt starka känslor. Kyrkan skulle kunna vara normgivande när det gäller frågor som rör etik, moral, värdighet, självbestämmande o.s.v. Det kristna budskapet kan, precis som nu, lämnas vid gudstjänsterna, i fysisk och praktisk handling kan man visa det inom äldreomsorgen. Allt större andel av befolkningen blir äldre och försörjningsbördan skall klaras av allt färre. Vi behöver fler aktörer inom vård och omsorg och som drivs med andra syften än enbart lönsamhet. Det är inte frågan om att driva äldrevård som man måste stödja ekonomiskt. En välskött verksamhet kan mycket väl gå runt och lämna bidrag till fortsatt utveckling.

Kyrkan är en fullt normal aktör inom vård och omsorg. Längre tillbaka i tiden har vi klostrens särställning och kunskap. Ersta Diakoni, Immanuelskyrkan, Bräcke Diakoni är alla goda exempel i vår tid. Det finns säkert fler verksamheter på kristen grund, men anonymiteten och det svala intresse man visar från Svenska Kyrkan centralt är påfallande. Var finns Svenska Kyrkans engagemang för de äldre, som dessutom är de mest trogna kyrkobesökarna? Med sin spridning över hela riket, har Svenska Kyrkan en marknadsfördel som ytterst få kan mäta sig med. Det är dags för en mer engagerad inställning till den världsliga tillvaron och våra åldrande medmänniskor. Då kan man göra riktigt stor nytta och kärleksbudskapet får ett verkligt värde.

Vår Herre klarar sig alltid, tillvaron är faktiskt svårare för människorna.

SEPeterson
Sven Erik Peterson

Dags för ”äldrepeng”?

I sin ledarspalt i Norrtälje Tidning den 9 februari konstaterar chefredaktören Reidar Carlsson att det är rimligt att fler betalar mer för äldreomsorgen. Även om SKL:s dystra perspektiv, som skulle innebära 13 kr skattehöjning på 25 år för att klara äldreomsorgen, inte tycks slå in, har vi ändå en besvärlig finansieringssituation. För närvarande tycks vi klara läget hyggligt, men det är förmodligen en kortvarig glädje. Gruppen pensionärer har förmodligen aldrig någonsin varit i så gott skick som i dag. Men, det kommer att ändra sig. Även den friska och pigga pensionärsskaran kommer att bli skröpligare och ha större behov av vård och omsorg än i dag. Man skulle kunna säga att vi har en våg av äldre som ännu inte nått omsorgens strand. Statistisk är vårdkostnaderna är högst i livets slutskede, oavsett när det inträffar. Det är vad vi har att se fram mot!

Om vi inte accepterar tesen, att ”elände fördras bäst om det delas av alla”, måste vi få ett annat finansieringssystem. Det är ingen ny fråga. Att arbeta med högre privata avgifter har diskuterats i omgångar. Redan i början av 90-talet kom ett offentlig utredning som behandlade den frågan. Politiskt konstaterades att det var riskabelt att införa privata avgifter i någon större utsträckning eftersom det skulle kunna urholka skattebetalningsviljan. Det är att misstro medborgarnas intellektuella förmåga. De allra flesta är väl medvetna om att äldreomsorgen kostar. Inför man en äldrepeng som ger alla samma bastrygghet, skulle man kunna åstadkomma en rejäl förbättring och dessutom skulle verklig valfrihet kunna bli verklighet. Utvecklingen av äldreboenden, vård och omsorg skulle kunna ta fart.

Finn Bengtsson och Margareta B Kjellin har i sin Riksdagsmotion 2014/15:2401 på ett förtjänstfullt sätt motiverat varför en äldrepeng skulle ge stora fördelar för både de äldre och samhället.

När blir det verklighet?

SEPeterson

Sven Erik Peterson

Sverige som världens bästa land att leva, bo och åldras i

Ett samhälles förmåga att ta hand om sina barn, gamla och sjuka säger väldigt mycket om hur det samhället fungerar. Det finns idag många frågetecken om Sveriges förmåga att tillgodose sina medborgares behov när det gäller bra boenden, god service, vård och omsorg av hög kvalitet. I synnerhet eftersom det förekommer så stora och orättvisa skillnader runt om i landet, till och med inom en och samma kommun. Hur kunde vi hamna här?

gp_8-december-2014På senare tid har fokus från politiker och media mest handlat om formen snarare än innehållet när det gäller äldres rätt till boende och den service som erbjuds. Senast i dagens Göteborgs Posten (”GP”) togs frågan upp om bristerna med rådande form ur ett lokalt perspektiv (se http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2569107-forsummelser-bakom-aldrekon). Vi ser problemet men har svårt att sätta fingret på vad som måste åtgärdas. Svårigheten ligger i systemets komplexitet.

Problemen för den enskilda individen och de konsekvenser som uppstår är högst påtagliga. Även om det finns positiva och bra exempel från dagens välfärdsmodell känns det ibland som att vårt fina välfärdssamhälle – samhällskontraktet samhälle och medborgare – har luckrats upp. Så tänk om dagens nivå är den högsta som kan åstadkommas inom det befintliga systemet? Då kommer det sannolikt att bli betydligt sämre framöver. Särskilt när vi tar med det faktum att fler individer ska dela på samma eller mindre resurser på grund av den demografiska utvecklingen.

Andelen äldre i samhället ökar kraftigt. Det är en dessutom av vår tids största globala utmaningar med konsekvenser av enorma proportioner. Äldrefrågan har av FN uppmärksammats som en av de tre största framtidsutmaningarna i paritet med jordens miljöproblem och tillgången till mat och rent vatten. Det här är inte en fråga för några få, den angår oss alla och det är bråttom att göra något. Vi måste agera idag nu när allt fortfarande är en svår utmaning, annars har vi ett enormt problem imorgon.

Det är verkligen många delar i välfärden för äldre som måste förändras (se GP-artikeln) för att jag och många med mig ska skriva under på att vi alla lever i en generell välfärdsstat. För att genomföra långtgående och hållbara förändringar behöver vi därför våga att släppa fram nya idéer, inte som hot utan möjligheter, och vi måste ta hjälp av varandra. Låt oss inte skönmåla verkligheten men samtidigt vara noga med att ta tillvara på allt som faktiskt är bra. Jag tror att en bra strategi är att börja i det som funkar och sedan sätta en vision och mål som alla kan enas kring.

Så vad kan vi göra här och nu? Vikten av ett nyanserat, öppet, välmenande och framåtriktat samtal är en viktig början. Vi behöver en mötesplats – ett forum – för kunskap och idéutbyte på temat Åldrande. Genom att ta ledarskap och lyfta frågan med syftet att involvera ALLA parter som berörs, kan vi sätta fokus på rätt frågeställningar och påverka utvecklingen positivt. Vi måste låta nya och kreativa idéer växa och brytas mot varandra, visa på mångfald av lösningar inom boende, service, vård och omsorg av äldre och till sist uppmana till förändring. Vi kan inte bara tala utan måste också agera.

Min personliga målsättning är långtgående, jag vill förändra vår värld genom att skapa de bästa förutsättningarna för Äldrelivet i Sverige. Jag vill stå upp för de grundvalar som bygger vårt samhälle och som har skapat den solidariska välfärdsmodellen, det är något att vara riktigt stolt över. Tillsammans med dig och alla som är med på denna resa vill jag förverkliga visionen om ”Sverige som världens bästa land att leva, bo och åldras i”!

Välkommen att delta på denna resa genom att ansluta dig till ett nytt och nyskapande forum där idéer och tankar kommer att mötas, och vars resultat ska bli en katalysator för att hitta lösningar på samhällets kanske största utmaning.

Välkommen att ta plats på detta forum och till Göteborg, till Chalmers Konferenscenter och den första SeniorVärldskonferensen på temat Åldrandet.

Vi ses den 21 och 22 april 2015!

//Petter Ahlström

  • 1
  • 2
  • Next Page »

Vi utbildar för framtiden

CLA utbildar individer och företag som vill utvecklas inom seniorboendebranschen, fastighetsutveckling och inom närliggande områden. För närvarande genomför vi utbildningar av driftansvariga för … >>

Vill du hålla dig uppdaterad?

Missa inga nyheter, erbjudanden eller projekt i ditt område.

Senast inlagt i nyheter

Hjälp seniorer att flytta – för deras och andras skull

Lavinartad ökning av 80-plussare – nu behövs fler äldreboenden

Gott nytt år!

Hur kan social trivsel, livskvalitet och friskhet skapas genom god och genomtänkt design i en byggd miljö?

Se alla nyheter

Copyright © ConceptLiving 2021 | Gilla oss på Facebook · Hem · Om Cookies på denna webbplats

Copyright© 2021 · Outreach Pro on Genesis Framework · WordPress · Log in